Kroppens teologi II Kroppsspråk

Vi har sett att sakramentet är ett stort mirakel, som på bröllopet i Kana där Kristus förvandlar mänsklig kärlek – vatten – till gudomlig kärlek – vin. Men det sker inte automatiskt, simsalabim som en magisk formel. Brud och brudgum måste verkligen mena vad de säger när de ger löftet till varandra. De ska säga ”ja” med hela sin kropp. Och när brudparet säger ”ja”, ger Gud sitt ”ja”.

Sex är en kraft vi fått för att älska som Gud älskar. I Jesus har Guds kärlek blivit synlig. Genom att se på honom förstår vi vad kärlek är, och vi förstår sanningen om sex, hur vi kan ”tala sanning” med kroppen.

Sex är att säga:
vi hör ihop intill döden

Sex är att säga:
vi hör ihop intill döden

  • Jesus ger sin kropp helt fritt: ”Ingen tar mitt liv ifrån mig. Jag ger det av fri vilja.”  Allt som har med tvång och tjat att göra, det som inte är frivilligt, bryter mot meningen med sex.
  • Jesus ger sitt kropp helt och fullt: ”Han älskade dem intill slutet.” Sex betyder att ge hela sitt liv utan att hålla tillbaka något. ”Detta är min kropp utgiven för dig.”
  • Jesu kärlek är trogen: ”Jag är med er alla dagar intill tidens slut.” Sex är att säga: ”Vi hör ihop till döden.”
  • Jesu kärlek ger liv: ”Jag har kommit för att ni ska ha liv, och liv i överflöd.” Sex är att vara öppen för livet, att bejaka kroppens godhet och inte stympa eller sterilisera den. Kroppens fruktsamhet är inte en sjukdom, utan en kraft och en möjlighet för ett par (Läs mer om naturlig familjeplanering här)

Frihet, trohet, hängivenhet och öppenhet för liv, det är precis vad man lovar varandra när man gifter sig. Sex förkroppsligar det löftet. Men kärleken förkroppsligas på många sätt också när man hjälps åt, samtalar och lyssnar på varandra, delar intressen, förlåter, kompromissar, arbetar för att försörja familjen med mera. I alla dessa ”ja” till varandra ger också Gud sitt ”ja”. Äktenskapets sakrament ger man inte bara en gång, utan hela livet. Och källan är outsinlig.

Du har fångat mitt hjärta, min syster och brud

Kroppen kan tala ett språk som är heligt, som vittnar om gudomliga mysterier. Höga Visan i bibeln är en bok med vackra kärlekssånger mellan en brud och en brudgum där vi får höra kroppens sanna språk. Det är ingen tillfällig förälskelse, de har verkligen gett sitt ja, när bruden säger: ”Min vän är min och jag är hans.” Dessa erotiska texter kan få dig att se hur god kärleken är i Guds ögon.

Bruden och brudgummen överöser varandra med komplimanger som beskriver hur vacker kroppen är. Men kroppen är mer än vad de ser, den avslöjar ett Du, och det är till detta Du som kärleken riktas. Precis som alla älskande hittar paret på ett eget språk: ”Dina ögon är duvor”, säger brudgummen. ”Hans mage en skiva av elfenben”, säger bruden. De beundrar varandra, och njuter av skönheten. »Du skönaste bland kvinnor«, säger brudgummen, och hon svarar: »Vad du är skön, min vän, ja, du är ljuvlig.«

Du har fångat mitt hjärta, min syster och brud.

Brudgummen kallar bruden för syster, vilket låter märkligt. Man är ju inte direkt attraherad av sin syster! Men det finns en särskild sorts kärlek som alltid behöver finnas med i erotiken. Kommer du ihåg vad Adam ropade när han fick se Eva? Hon är ”ben av mina ben och kött av mitt kött”. Med andra ord ”Hon är som jag!” Adam möter en jämlik. En sån ”syskonkärlek” är lika viktig som den eroitska kärleken och den består när lust och attraktion ibland försvagas. Förälskelse är ett rus som är härligt medan det varar, men ingen kan bygga sitt liv bara på den.

Jag kommer till min trädgård,
min syster och brud

En inhägnad trädgård är min syster och brud.  (Höga Visan 4:12)

Kvinnan kallas en skyddad trädgård. Det betyder att hon har full koll! Mannen kan inte tränga sig in hur som helst, han kan inte dominera. Det är hon, och bara hon, som fritt öppnar sin trädgård för honom. Här finns inget tvång och inget tjat, inget: ”det var för jobbigt att säga nej, så jag gick med på det”. Kvinnan ger inte efter för tvång, och mannen respekterar henne. Allt han kan göra är att knacka på dörren tills hon – helt fritt – säger: ”Må min vän komma till sin trädgård och njuta dess härliga frukter!”

Genom en personlig kärleksdialog – som är något annat än djurens drift – öppnas trädgården för den älskade. Som en fri person fattar kvinnan sitt eget beslut: ”Det är åt just honom jag ger mig.” Och därför säger hon: ”Jag är hans.”

Dessa klart erotiska texter uttrycker äkta kärlek. Påven kallar dem för tecken på helighet. Njutningen som båda upplever är helig och god.

Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta,
som ett sigill vid din arm.
Ty stark som döden är kärleken.
Den sexuella föreningen skapar ett band där man och hustru tillhör varandra till döden. Den djupa tryggheten att få tillhöra en annan människa ligger som en outplånlig längtan i oss. Livslång kärlek är vad vi längtar efter och är skapade för.

Den skyddade trädgården uttrycker kvinnans suveräna värdighet. Mannen kan inte tvinga sig på henne. Det är hon, och bara hon, som fritt öppnar sin trädgård och sin källa.

Kärlek innebär att komma in i varandra – i tankarna, i hjärtat eller i kroppen. Mannen kan inte tvinga sig på kvinnan. Allt han kan göra är att knacka på dörren tills hon – helt fritt – säger: ”Må min vän komma till sin trädgård och njuta dess härliga frukter!”

Genom en äkta kärleksdialog – som är något mycket större och mer moget än krass fysiologisk upphetsning – öppnas trädgården upp för den älskade. Som en fri person fattar kvinnan ett eget beslut: ”Det är åt just honom jag anförtror mig.” Och därför säger hon: ”Jag är hans.”

Jag kommer till min trädgård, min syster och brud. Jag plockar min myrra och mina kryddor, jag smakar mina bikakor och min honung, jag dricker mitt vin och min mjölk.

Dessa klart erotiska texter uttrycker äkta kärlek. Påven kallar dem för tecken på helighet. Njutningen som båda upplever är helig och god.  När kärleken levs på den här nivån är glädjen outsäglig och kan dröja kvar länge.

Hur kan man vara säker på att det onda
inte ska få övertaget? Att kärleken ska vinna?

Tobits bok:
kärleken är starkare än döden

Sex är menat att vara ett heligt tecken där Gud är nära. Men det finns någon som hatar harmonin mellan Gud och människa: Ormen, lögnaren, motståndaren. Kroppen är tecken på kärlek och liv. Satan (det betyder ”motståndaren”) vill göra den till ett tecken på begär och död. Se dig om i världen och betrakta hans framfart.

Hur kan man vara säker på att det onda inte ska få övertaget, att kärleken ska segra? Alla par som gifter sig tror ju det, men det blir inte alltid så. Johannes Paulus II går till en annan text i bibeln för att visa hur kärleken inte bara är stark som döden, utan kan bli starkare än döden.

Tobits bok handlar om äktenskapet mellan Tobias och Sara. Det är en märklig historia som man måste läsa som en liknelse, inte en historisk skildring. Den unga kvinnan Sara gifter sig med den ene maken efter den andre, men alla män dör på bröllopsnatten på grund av en ond demon. Till slut friar Tobias till Sara. Vilken risk han tar! Hans svärfar går till och med ut och gräver en grav åt honom före bröllopet. Ska Tobias också dö?

Ska kärleken hålla eller ska den dö?

Historien är absurd, men vi kan se den som en liknelse om den prövning som alla par står inför: Ska kärleken hålla eller ska den dö? I valet mellan begär och äkta kärlek står mycket på spel. Nyckeln till Tobias och Saras lyckliga äktenskap är bönen de ber på bröllopsnatten.

”Välsignad är du, våra fäders Gud.
Du skapade Adam,
och till hans hjälp skapade du Eva,
hans hustru.
Du sade:
Det är inte bra att mannen är ensam,
vi skall ge honom en like till hjälp.
Du vet, Herre,
att det inte är av otuktigt begär
som jag äktar denna min syster.
Nej, jag ber dig, Herre,
att visa godhet mot oss,
så att vi får åldras tillsammans
och blir välsignade med barn.”
Och tillsammans sade de:
”Amen, amen.”

Efter den bönen går Tobias och Sara till sängs för natten, och Tobias överlever. Varför? I brudparets bön finner du en sammanfattning av hela Kroppens teologi!

Tobias kallar Sara sin syster

• Tobias och Sara tror på Guds plan i begynnelsen och vill bygga sitt liv på den – precis som Jesus kallar oss att göra. I skapelseberättelsen såg vi hur ormen fick Adam och Eva att misstänka Gud och vände sig bort från honom. Tobias och Sara gör precis tvärtom. De litar på Gud och ber om hans hjälp.

• Tobias förstår skillnaden mellan kärlek och begär. Han vill inte utnyttja Sara av ”otuktigt begär”. Istället riskerar han faktiskt hela sitt liv för hennes skull. Han vill rädda henne, ger allt.

• Tobias kallar Sara sin syster. Hon är hans jämlike, en vän som han älskar med osjälvisk kärlek.

• Tobias lovar trohet. Han vill tillbringa hela sitt liv med Sara, men han vet att det är omöjligt utan Guds nåd. Därför ber han att Gud ska visa sin godhet mot dem.

• Saras ”Amen” visar att hon stämmer in i bönen.

Att bara gifta sig, rent formellt, räcker inte för att äktenskapet ska hålla livet ut. Man behöver öppna sig för Guds plan och be om hjälp att leva den. Det är precis vad Tobias och Sara gör. Så får de ta emot en särskild nåd, som övervinner alla splittrande krafter. Den nåden är sakramentet. Kristus själv ger sitt liv till varje par.

Av den här berättelsen får vi inte dra slutsatsen att allt blir som i paradiset bara för att man gifter sig med uppriktig vilja att vara trogna. Man och kvinna kommer att behöva förlåta varandra om och om igen och gå igenom många kriser. Sakramentet tar inte bort prövningar och kamp, men ger kraft att gå igenom dem och att inte ge upp. Det tar inte heller bort synd och begränsningar, men ger kraft att älska varandra trots allt. Det kan komma ögonblick när äktenskapet tycks hotat, precis som när Tobias stod inför döden. Det är just då, mer än någonsin, som ett par måste vända sig till Gud som Tobias gjorde. Den Helige Ande är sakramentets kraft, en kraft som kan övervinna tendenserna till splittring och död som finns i varje människa.

Våga hoppas på det