Ta upp kampen!

Går det att leva utan sex i flera år? Blir man inte helt galen av det? ”Världen” säger att man blir det, att man måste ha ett sexliv. Men det är inte sant, i varje fall inte som i Sex and the City – med hela den sjuka syn på relationer som bara förstärker känslan av ensamhet!

Själva ordet sexualitet har samma rot som orden ’sax’ eller ’sekatör’. Latinets secare betyder ”skilja”. Sexualitet betyder alltså skillnad eller polaritet mellan olikheter. Därför kan man säga att alla relationer mellan killar och tjejer är sexuella, eftersom vi alltid lever i detta spänningsfält mellan manligt och kvinnligt. Vi dras till varandra, och det är spännande. Det påverkar relationer på en arbetsplats, i skolan, familjen – överallt! När det är som bäst är det kreativt och härligt. Njut av det! Man kan alltså ha ett rikt sexuellt liv fast man är singel. Det är en enormt begränsad syn att bara betrakta sex som att ligga med någon.

Men sexualitet i form av genitala relationer är något annat. Där handlar det om vår inre trädgård, ett privat område. Och till skillnad från vad media och andra försöker proppa i dig är det inte ett nödvändigt behov som absolut måste tillfredsställas. Ingen har någonsin dött av brist på sex.

Men hur klarar man att leva kyskt? För det är svårt i en värld där vi är bombarderade av sexuella retningssignaler och där lösa sexuella förbindelser omges med ett glamoröst skimmer. Ve den som inte tar för sig! Då är man en idiot.

Här kommer några bra råd från ett föredrag, Sex och Gud, varför så hårda bud?, av Hans Johansson.

Inse att renhetens väg är möjlig

Håll fast vid den sanningen, som förnekas överallt omkring dig. Man måste påminna sig om det, därför att det är lätt att bli cynisk och förtvivla. Somliga av oss har kämpat länge utan framgång. Somliga har försökt att leva i seger över fantasier och misslyckats. Men Gud kallar oss att gå renhetens väg därför att han har gjort det möjligt. Han har inte sagt det för att knäcka oss.

”Anpassa er inte efter denna världen”, säger Paulus (Rom 12:2). Låt inte kulturen och tidsandan trycka ner dig i sin gjutform.Trotsa grupptrycket! Anpassa er inte! Ta upp kampen!

Kom ihåg att den avgörande kampen har redan skett. Jesus har besegrat världen. Lev nära Jesu hjärta. Där har du frid. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Håll stånd mot honom (1 Petr 5:8-9). Du, en liten sketen människa, kan hålla stånd mot djävulen därför att din representant, Kristus, har vunnit seger över honom. I oss själva har vi inte mycket att sätta emot. Men vi är inte utlämnade åt oss själva. Vi är bebodda av Kristus.

Det är den verkligheten som gör renhetens väg möjlig. Frestelser kan ibland kännas övermäktiga, men Herren har lovat att vi inte ska frestas över förmåga (1 Kor 10:13).

Om du är katolik eller tillhör en kyrka med sakramentstro är eukaristin (nattvarden) den starkaste hjälpen. Att ta emot Kristi kropp, att få vara en lem i hans kropp och få del av hela hans renhet och oskuld, det är den ojämförligt största hjälpen. Håll dig inte borta från eukaristin därför att du skulle vara för syndfull. Bikta och kom igen.

Ljug inte för dig själv

Lura inte dig själv angående din egen sårbarhet. När vi tror att vi är som starkast är vi oftast skörast. Varför skulle jag vara immun mot sexuella synd?

Att säga att man ”råkade” ligga med varandra eller att ”det bara blev så” är självbedrägeri. Tar man sig en titt i backspegeln kan man konstatera att det hela började med ett antal steg i tanke, känsla och handling. Man tog alla steg och man visste vad det var för steg man tog. Det var inget som bara ramlade på en.

Försök inte att hjälpa dig själv genom att fråga ”hur långt man får gå”. En del tänker att det är fritt fram att klä av sig för varandra, göra orgasm och alltihop, bara man inte har samlag. ”Vi vill gå så långt det är möjligt, utan att göra fel.” Det är nog det dummaste man kan göra. Då blir samlaget en rent teknisk definition. Man gör det bara jobbigt för varandra på det sättet, bygger in en massa frustration. Om ni inte tänker ha samlag varför håller ni då på med det? Ni är redan långt inne i det.

Umgås inte med varandra fysiskt så att ni inleder ett samlag. Vissa gester och beröringar är redan en del av det. Det är inte total avhållsamhet jag förordar, men du lurar dig själv om du intalar dig att du kan gå till en viss gräns och bryta i sista stund. Det är som att köra racet och plötsligt hoppa av banan.

Samlag är som en sju rätters middag, man tar det steg för steg. Spara på allt det där! Tänk att få vara hel och ge dig som en förseglad trädgård till den du älskar. Det är vad du innerst inne längtar efter. Det finns inom varje människa en vetskap att det är det här jag är skapad för. Något djupt underbart som inte är till för att delas här och där. En hemlig trädgård.

Etablera ansvar

Du är ansvarig för ditt tankeliv. Hur sköter du det? Vad fyller du ditt huvud med? Orena handlingar föregås nästan alltid av orena tankar.

Vilka möjligheter utsätter du dig för? Det är möjligheten som väcker begäret. Går du in i en chokladbutik börjar det vattnas i munnen. Om det inte var choklad du ville äta, varför gick du då in där? Vad väljer du för umgänge, aktiviteter, platser och fester?

När sedan möjligheten finns kan diverse rationaliseringar bana väg för handlingen. Som t.ex: ”Det är så synd om mig just nu, så jag förtjänar att ligga med henne.”

Men frestelser kan komma även om man drar ut i skogen. När du skiljer dig från bruset och flimret märker du att sexuella bilder också kommer från ditt sårade ego. Jag har mer än en gång, när jag har tagit tid för att vara ensam med Herren, fastnat i alla möjliga fantasier och farit iväg med dem. Då har jag ropat: ”Kom!” och börjat fokusera på Gud. Be om den Helige Ande. ”Fyll mig! jag klarar inte det här själv.”

Fyll behoven rätt

Ibland längtar man bara efter gemenskap och behöver tröst. När man känner sig ensam och missförstådd, när självömkan sätter in, då kommer suget efter en ”napp”, som kan vara ett tillfälligt ligg eller porr. Men det är en usel tröst. Inse det i förtid. Även om jag får något för stunden, mår jag bara sämre efteråt.

Sök den tröst som är bättre. I botten finns ett behov, fyll det med det som är bra och bygger upp. Gå till en vän och berätta hur du mår. Den trösten är tjugotusen gånger bättre.

Eller kom loss ur dig själv och gör något för en annan människa! Smaka efteråt på känslan inombords och jämför med tomheten du upplever efter den falska trösten.

Flight and fight

I vissa situationer finns inget annat att göra än att fly. Om tio sekunder har jag fallit, så nu gäller det att dra. Kom ihåg berättelsen om Josef och Potifars hustru (1 Mos 39:6-20). Hon tände på honom och försökte förföra honom. Men han flydde och kom ut.

I vissa lägen handlar det om fight snarare än flight. Jag hade bestämt mig för att tillbringa en dag i stillhet i naturen för att umgås med Gud. Plötsligt kommer en bisvärm av sexuella fantasier över mig. Det fanns inget yttre stimuli. Jag satt vid Svartån och man tänder ju inte på Svartån direkt. Det här var demoniskt. Jag ropade: ”I Jesu namn, försvinn alla demoner”. Och så blev det rent. Det släppte helt. Jag var så glad efteråt att jag skrattade högt.

Vandra i ljuset.

Försök hitta en vän som du kan vara helt öppen med. Vetskapen att någon  kan fråga hur du har det är ett skydd. När jag var i tonåren var vi ett sånt gäng killar, och det var en enorm hjälp för mig. Att vara helt uppriktig hjälper att bli medveten.

Poängen är att säga som det är. ”Jag har fallit igen.” Här går det inte att köra med: ”Det bara blev så.” Jaha? Så din hand har ett helt självständigt liv? Naturligtvis inte. Jag brukar trycka på och fråga: ”Vad ledde till att det här kunde ske?” Då stryper vi det. ”Du ska inte röra dig i de där miljöerna.” Eller: ”Du ska inte vara så mycket ensam. Hur kan du ändra på det?”

Sexuella synder berör vår personlighet så djupt, de är ”klibbiga”, svåra att bli av med. Därför behöver man bikta, bekänna och höra att man är förlåten. Synd växer i mörkret. Upp i ljuset med skiten! Synd frodas inte i bekännelsens solljus. Den är som en äcklig bakterie som växer i underjorden. Synden blir hal som en ål, omöjlig att få tag i, när vi lever i mörkret. Stick ner handen i en sump där man förvarar ålar och försök få upp en ål. Tala om synden vid dess rätta namn, då får du ”handtag” på den och kan kasta den ifrån dig.  Och kom inte med ursäkter, utan säg som det är. När vi börjar ursäkta oss berövar vi oss den andliga känsligheten.