Hur jag tänker mig min blivande fru

Jag har inga planer på att gifta mig just nu, men jag tror att alla killar ställer en sån fråga någon gång. Därför vill jag skriva vad jag tänker om det, och den första tanken som dyker upp är att jag inte vill gifta mig med en fotomodell. Jag föredrar en tjej som är omtänksam och personlig snarare än skitsnygg. Fotomodeller mår tyvärr ganska ofta dåligt – även om de ser självsäkra ut. Om de hela tiden får höra att de är attraktiva och sexiga kan de börja tro att livets mening är att bli beundrade, tillbringar timmar framför spegeln och ser till slut ut som en vaxdocka. Dessutom  måste hon vara onaturligt smal. Men efter några år, när killarna kolla in yngre tjejer, faller hennes tillvaro samman. Hon måste lägga på tjockare lager smink eller göra en plastikoperation. Men hon kan inte hindra att hon blir äldre. Katastrof!

Om den här tjejen hade ansträngt sig lika mycket för att få ett vackert hjärta, det vill säga använt sin begåvning för att uppnå ett eget ideal, skulle hon ha haft mycket mer att ge. Hon skulle få genuin respekt. Hjärtat åldras inte som kroppen gör. Det är som ett vin som bara får bättre smak med åren.

Om man satsar allt på att vara attraktiv vill man självklart visa upp kroppen. Men jag gillar inte tjejer som går omkring halvnakna på stan. Jag ska förklara varför, men innan jag gör det vill jag säga vilka tjejer jag gillar. De är naturliga, har charm och värme. De vill inte ha ytlig uppskattning, följer inte modet som slavar, utan har egen stil. De vill göra det som är rätt och kan tänka själva. De är ömsinta, men kan vara fasta och stå för sina åsikter. De kan fatta beslut och har principer. De är kloka och goda, inte fåfänga och ytliga.

När jag träffar en sån tjej känner jag genuin glädje och njuter av hennes sällskap. Tjejer som är rena väcker rena känslor: glädje, beundran och… kärlek. Inte begär. Och vilka känslor får jag när jag ser de där tjejerna som är mer avklädda än påklädda? De väcker erotiska begär. Därför undviker jag dem, för jag är inte gjord av trä och sten. Lyckligtvis har jag lärt mig, med Guds hjälp, att ha kontroll över mina reaktioner. Det kräver en ansträngning, större eller mindre beroende på tjejens attityd. Jag måste ta ett steg tillbaka och reda ut förvirringen. Så istället för att beundra tjejen och ha kul med henne slåss jag mot mig själv. Och när jag går på stan och ser en sån tjej i varje gathörn blir jag stressad. De där tjejerna är ju aggressiva!

Du kanske undrar hur det ska bli om jag gifter mig. Utgångspunkten är att jag redan har en sån attityd jag precis beskrivit. Annars får kärleken inte en chans. Så låt oss tänka att jag är tillsammans med en tjej som jag börjar tycka om därför att hon är en så fin person. Kärleken växer och mognar steg för steg. Men fysiska frestelser är, som ni vet, starka. Om vi gav efter för dem, skulle begären ta över och till slut döda kärleken. För kärleken är fortfarande bara som en planta, den behöver skydd. Men om vi har tålamod kan den växa till en kraftigt träd som ingen storm kan knäcka. Efter en tid kanske vi älskar varandra så mycket att vi vill vara tillsammans för alltid. Vi är säkra. Därför kan vi lova varandra trohet inför Gud. Det löftet gör att kärleken djupnar ännu mer. Och sakramentets nåd – det här är viktigt – börjar verka. En sån mogen kärlek, som hämtar styrka i Guds kärlek, kan hålla begären under kontroll. Du kommer inte att begära din hustrus kropp (= använda den som ett objekt),  du kommer att älska den!

Mitt ideal, om jag gifter mig, är att inte bara vara näste man på tur i min frus liv. För om hon redan har lekt ”vara gift” med någon annan, då är kanske vårt äktenskap också bara en lek för henne? Om jag bara är en i raden så är jag kanske inte den sista? Och om hon har tagit så lätt på sex innan, riskerar hon inte att bedra mig om tillfället dyker upp? Verkar det vettigt? Är det ok att ha såna tvivel? Du skulle förmodligen inte heller vilja gifta dig med någon som jagat tjejer innan. För om han vant sig vid det är det risk att han fortsätter. Därför vill jag gifta mig med en tjej som är oskuld.

Ordet jungfru låter pinsamt ute. Men ”jungfrumark betyder något naturligt, orört, vackert och rent. En jungfru är vacker. Moder Teresa sa: ”Den största gåvan du kan ge på din bröllopsdag är ett rent hjärta och en jungfrulig kropp.” Visst, det finns både killar och tjejer som har gjort misstag och insett det efteråt. Om man verkligen ångrar sig, går till bikt och börjar ett nytt liv är inget förlorat.

Jag önskar att min fru ska vara som en ren sol som strålar av värme och godhet. Men jag vet att det här är ett ideal som bara hånas i en värld som sätter njutning, nöjen och själviskhet framför helighet. Den gamle Symeon i templet sa om Jesusbarnet att han skulle bli ”till fall och upprättelse” för många. Vi kan förkasta Jesus och ge efter för ett liv enligt begärens logik. Eller vi kan ta emot honom och resa oss upp ur våra svagheter för att leva ett nytt liv.

Därför önskar jag att min fru ska vara troende, att hon ska älska Jesus mer än mig, visserligen på ett annat sätt, men ändå mer. Är det konstigt? Inte alls. Han som är källan till kärleken måste alltid komma först. Jag vill att Jesus ska vara den viktigaste för mig också, så att jag kan älska min fru med sann kärlek. Det är bara den kärleken jag vill ha.

Johnny